Stor tränar fotboll på lördagar. Jag tycker att sport i allmänhet är ganska oupphetsande, och fotboll hör inte till undantagen. Men sån här fotboll för pojkar i mindre format är faktiskt riktigt rolig att titta på. Jag inser att jag har en liten sportfåne inuti som jag hittills har gömt undan väl, och jag blir både arg och glad och uppspelt och börjar nästan fatta vilka regler som finns och vad hörna och inkast är. Intressant.
Dessutom är de bara för söta. 17 stycken 7-åringar med myror i byxorna, som springer som en bisvärm efter bollen och som börjar gråta när de släpper in ett mål. Och det är något rörande över det hela när målvakten springer till domaren och ber om hjälp med att knyta skorna.
Jag ser redan fram emot nästa lördag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar